På busskortet hem står det nu 182 dagar kvar. Alltså 182 dagar kvar tills vi står där på trappan och lämnar skolåren bakom oss. Gode skönt det ska bli ändå.
Och idag kom räkningen på studentmössan, det närmar sig sakta men säkert.

Att jag inte vet vad en människa tänker gör det svårt. Önskar ibland att jag var som edward och kunde höra vad folk tänkte. Vet dock inte heller riktigt hur jag tänker, men om jag vet vad just den där människan tänker, så ser jag nog klarare på mina funderingar, skulle jag tro. Så låt mig veta vad du tänker.